REPORTAGE: Ny teknik hos Sveriges Radio – för sändning av material till och emellan husen
Kontribution i förändring
Text: Johannes Oscarsson
Foto: Sveriges Radio, SR Utveckling, Karin Blomqvist, Ida Eld
Tusentals timmar radio ska göras utanför radiohusen varje år och i 35 år har Sveriges Radio använt analoga HF-sändare, kompletterade av satelliter och olika speciallösningar. Det var dags för ett nytt grepp och i år är arbetet med ett nytt system för att sända material till och emellan radiohusen färdigt.
Bosse Råsäter, produktionschef, SR
Sveriges Radio sänder 117 000 timmar radio varje år, och då har man inte räknat med webbkanalerna. Av dessa görs många sändningar utanför radiohusen, ofta med hjälp av de ikoniska vita ryggsäckarna med spröt bakpå en fältreporter eller med en sändarbuss med hög mast som skickar analog högfrekvenssignal till någon mast för vidare transport till radiohuset. Eller varför inte båda?
Ett bidrag, eller kontribution, till en sändning kunde vara hur komplicerat som helst, med flertalet olika trådbundna och trådlösa tekniker koordinerade via regionala radiohus och driftcentralen, DC, i Stockholm. Allt gick i ett stjärnnät med Stockholm som nav i en blandning av olika system. För lokal och regional kontribution har SR sedan 35 år haft HF-nätet som trotjänare.
– Det kom ungefär när vi började med lokalradion och det firar ju 40 år i år. Det pensionerade vi i princip förra hösten, berättar Bosse Råsäter som är produktionschef på SR Mitt och som suttit i styrgruppen för förändringsarbetet.
En revolution i kontribution
Jim Eld, utvecklingsingenjör, SR.
Högeffektsdelen för HF-ljud och mastplatserna som hyrts av Teracom togs bort i tre etapper. Redan 2011 började man arbetet med att renodla kontributionen med ljud över IP – digital trafik i datapaket – och alla radiohus kopplades samman även ljudmässigt via Sveriges Radios nätverk. Tidigare hade företaget dedikerade hyrda förbindelser från Teracom för det flertal olika tekniker som skulle användas, vilket blev dyrt. 2013 byttes alla gamla ISDN-förbindelser som gått till vissa HF-master och en massa sportarenor, inte minst för att Telia började kapa trådarna då ISDN-nätet avvecklades. I stället för 270 ISDN-boxar drogs dedikerade IP-förbindelser fram vilket både gjorde systemet mer robust och höjde kvaliteten, berättar Jim Eld som är utvecklingsingenjör på Sveriges Radio.
– När husen satt ihop och ISDN-förbindelserna byttes ut 2013 ut började vi med användarstyrd kontribution, så att sändarna eller reportrarna kan ringa till varandra direkt. En person i Luleå ringer direkt till radiohuset i Karlstad och kopplar upp sig direkt, till skillnad från när man gick via DC i ett stjärnnät, förklarar Jim.
Året efter, 2014, började HF-nätet läggas ner. Samtidigt rullade omkring trettio stycken personbilar ut till stationerna med motoriserad automatisk parabol på taket. Där etableras en IP-baserad länk till rymden och via satellitbolaget in till radions nätverk igen.
– Vi kan sända ett antal olika samtidiga signaler inom vår förhyrda bandbredd. I det gamla satellitsystemet hyrde vi två fasta kanaler, här styr vi antalet kanaler helt dynamiskt. Vill vi köra linjärt ljud kanske vi bara sänder två kanaler, men kör vi bitreducerat i mono kan vi köra, säg, 16 satellitbilar, förklarar Bosse Råsäter.
En liten rest av HF-systemet finns faktiskt kvar här. Reportern går fortfarande med vit HF-ryggsäck som skickar och tar emot signal från bilen, även om inga högeffektsändare finns kvar.
Mobilt i dubbel bemärkelse
Första prototypen på OB-väskan.
Åren efter 2014 har Sveriges Radio utvecklat det som varit tänkt som ersättning för HF-ryggsäcken. Satellitbilarna behövs som robust uppkoppling i obygden men för många inslag, inte minst i städer där satellittäckningen är sämre, behövs något mindre och smidigare. Sveriges Radios OB-väskor rullades ut i verksamheten under vintern 2015–2016.
– Från och med sommaren 2016 hade varje lokalkanal åtminstone en ryggsäck, berättar Bosse Råsäter. I Public Service-redovisningen för 2016 nämns omkring 120 ryggsäckar, som bara blir fler.
OB-väskan är en av SR framtagen lösning då det saknades kommersiella produkter, berättar Jim Eld på SR Utveckling.
– Det fanns ingen färdig lösning på marknaden, och när både ISDN och HF skulle läggas ner i princip samtidigt blev vi rätt stressade. Den lilla ljudkodaren som sitter där i är delvis egenutvecklad från öppen källkod men körs på mikrodatorn Raspberry Pi. Vi fick ta delar från olika andra användningsområden och sätta ihop det till mobil sändningsutrustning, berättar Jim och fortsätter.
Ola Palm och Roger Sandholm programmerar den Raspberry Pi-minidator som sitter i varje OB-väska.
– Väskan har fem SIM-kort där vi skickar varje datapaket med ljud på flera mobiloperatörer samtidigt för att öka tillförlitligheten. Då det handlar om realtidsljud måste alla datapaket komma fram, dessutom inom en viss tid, annars blir det ljudavbrott, förklarar Jim och konstaterar att det är ett stort skifte inom firman.
“Målet för hela migreringen har ju också varit att öka ljudkvaliteten. Jim Eld, utvecklingsingenjör, SR”
– När vi först ersatte ISDN använde vi dedikerade nät och samma med satellitkanalerna, men OB-väskorna använder nu för första gången ett publikt nät och därför använder vi flera operatörer samtidigt.
OB-väskan består av en flerkanalsrouter som ger fem IP-förbindelser till nätet. Till routern sitter ljudkodaren inkopplad och sen ett specialframtaget ljudkort som man kopplar in vanliga ljudprylar som hörlurar och mikrofon i. Ljudmässigt är det bättre än de tidigare systemen.
– Jag skulle säga att vi höjt kvaliteten rakt igenom, säger Jim Eld och berättar att den moderna kodek som används, Opus, låter många gånger bättre än gamla kodekar som exempelvis MP3 vid samma datamängd och förändringen är inte minst märkbar från alla platser där man bytt ut ISDN-kodare. Det har gett en helt magisk förändring. Målet för hela migreringen har ju också varit att öka ljudkvaliteten.
Vad hade ni för mål med utvecklingen?
Anders Wikström, länsreporter på SR Västerbotten, framför en av satellitbilarna. Notera den orangea Minilänk-väskan och den vita HF-ryggsäcken som sänder analogt från reporter till bil, vidare över IP med satellitlänken.
– Fokus var ju mobilitet, och då måste utrustningen vara robust för fältarbete samt ha en batteritid på minst fyra timmar, menar Jim Eld som också berättar att hela väskan väger omkring fyra kilo. Dessutom måste handhavandet vara enkelt och det verkar man ha lyckats med enligt SR Västerbottens länsreporter Anders Wikström.
– De är väldigt enkla, det finns fyra knappar att nyttja. På/av, signal in från mikrofon, signal till lurar och ett mixreglage. Det är svårt att göra fel, säger Anders som sänder mycket material utifrån och in till radiohuset.
Till skillnad från tidigare lösningar där signalen från en sändarryggsäck behövde hoppa från radiohus till radiohus via DC kan nu alla se när en ryggsäck är påslagen och finns tillgänglig, för att sedan enkelt ringa upp den direkt från sändarmixerbordets kontrollpanel. Alla enheter finns tillgängliga i en sorts telefonbok och där har man, menar Bosse Råsäter och Jim Eld, styrkan i ett IP-baserat decentraliserat system.
– Kommer vi på nya tekniker för att sända saker blir det också lätt integrerat i vårt system. Så länge vi får in signalerna kan vi peta in det i samma adressbok.
Dessutom får de gratis effekter av att stommarna för internet är byggda med redundans för exempelvis avgrävda ledningar, samtidigt som mobiloperatörernas nätutbyggnad också blir SR:s utbyggnad.
– Med mobilnätsbaserad teknik får vi bättre täckning och vi åker snålskjuts på att operatörerna bygger ut näten. Det ger många nya sändningsställen, vilket berikar programverksamheten, säger Bosse Råsäter.
Exempelvis berättar Bosse om hur SR Stockholm kunnat genomföra sändningar inifrån tunnelbanan, där täckningen är god för OB-ryggsäckarna, från ändhållplats till ändhållplats och hur inlandet fått mycket större möjligheter att täckas med satellitbilarna än de tidigare HF-masterna.
Sändning från telefoner
Som sista komplement till satellitbilar och OB-väskorna har Sveriges Radio också en app för företagets smartphones, Luci Live. Den kommer från nederländska Technica Del Arte och finns i de vanliga appbutikerna, men Sveriges Radio använder en specialversion just för dem. Här finns en adressbok med SR-mottagare att ringa upp, grundläggande möjlighet att redigera inspelat material och liknande.
– Luci Live är ju i dag för mig ett bra komplement och jag använder i princip alltid den som bandspelare, säger Anders Wikström som numera bara använder lösa ljudbandare för stereoinspelningar.
– Fördelen med Luci Live är att jag med en knapptryckning skickar över materialet till vårt databas- och redigeringssystem Digas. Underbart jämfört med att slå på en dator, koppla in bandspelaren och föra över, säger Anders som nästan alltid använder ett externt ljudkort och en klassisk Sennheiser MD21 till Luci Live även om telefonens inbyggda mikrofon går att använda.
Komplement till varandra
– Där satellitbilen är jättebra, ute i skogen bortanför mobiltäckning, är OB-väskan och Luci Live ytterst tveksamma, konstaterar Jim Eld och fortsätter beskriva systemens kompletterande effekt.
– I stan kan man inte ta med sig satellitbilen var som helst, så där är ju OB-väskan och telefonen svårslagna. Och finns det ingen möjlighet att sända live bandar man i telefonen och sänder direkt hem det till radiohusets Digas-system.
Hur har OB-väskorna påverkat Sveriges Radio?
– Att jobba med lite mer fördröjning i sändningarna, samt mer krävande medhörningsmixning till fältreportrarna, har varit en stor omställning för personalen, och det har varit mycket som bytts på samma gång. Men vi har ju skapat nya sätt att sända radio och vi är ute mycket mer i dag än igår. Uppemot 3 000 timmar per månad körs utifrån och in till radiohusen, berättar Jim Eld och Bosse Råsäter fortsätter.
– Den täckning vi uppnår med mobilnätet är ju många gånger högre än med HFsystemet. Kompletterat med satellitbilarna är det en mycket liten del av landets yta som vi inte täcker, säger Bosse och fortsätter.
– I norra Norrlands inland är det förstås platser där mobiltäckningen är dålig och då tittar vi nu på mobil satellit-utrustning som kan flyttas till platser där det inte ens finns väg.
Vissa problemplatser
Mobilnätet ger täckning på många fler ställen än det mycket mindre HF-nätet.
Så långt i teorin. För de som arbetar med utrustningen i praktiken är också de nya systemen bra – oftast, berättar Anders Wikström, länsreporter i Västerbotten.
– OB-väskorna är i de flesta fall väldigt bra. Det är inomhus som mobiltäckningen kan vara ett problem. I Umeå har jag till exempel svårt att komma ut med signal inifrån kulturhuset, berättar Anders Wikström som fått byta plats på inhopp då täckningen inomhus varit för dålig. I de lägena saknar han den gamla HF-utrustade ryggsäcken en smula även om den finns kvar i satellitbilarna.
– Det är ju inget problem att skicka från HF-ryggsäcken inomhus till bilen, men kör jag med satellit är det besvärligt att sända vidare inifrån tätbebyggda områden, säger Anders Wikström som dock jobbat sig runt problemet med hjälp av företagets Minilänk.
En Minilänk är en variant av OB-väskan i form av en svart plastväska som innehåller samma router och sändare men kan byggas in med valfri ljudkodare och ljudhårdvara. Anders Wikström har använt en sådan väska i sin satellitbil och kopplat in HFryggsäckens mottagare i Minilänken, vilket fungerat väldigt bra i tätbebyggda områden enligt honom.
– I dag hade jag med mig Minilänken fast jag körde satellitbilen till platsen. Minilänk och väska har ju mycket kortare fördröjning än satellitlänken. I grunden är jag väldigt glad åt väskan, för i nio fall av tio fungerar den rakt av och det går fort att komma igång, avslutar Anders Wikström.
Minilänken används också för mobila studiosändningar, där exempelvis P4 Väst testat att använda en surfplatta som fjärrkontroll till radiohusets mixer och kopplar in mikrofoner via Minilänken. Rösterna skickas över Minilänken medan uppspelning av musik och inslag görs i radiohuset, fjärrstyrt från surfplattan – inklusive utläggning av programmet till sändning.
Överbelastning i näten en möjlig risk
En annan sida av att ersätta det dedikerade HF-nätet för kontribution till radiohusen med mobilnätsbaserad teknik kan vara möjligheten att nätet överbelastas. När en kapad lastbil kördes nedför Drottninggatan i april i år med flera döda och skadade som följd, belastades mobilnätet så hårt att Sveriges Radios fältreportrar i flera fall inte kunde rapportera till sändningarna. Då tekniken för data och röstsamtal skiljer sig åt var det främst rapportering via mobiltelefonsamtal som stördes, IP-baserad teknik klarade sig bättre i det fallet. I Stockholms innerstad är mobilnätet kraftfullt utbyggt, men ibland sänder man exempelvis från festivaler på platser där nätet egentligen inte är dimensionerat för tusentals extra mobiltelefoner som ringer och surfar.
– Där blir det lite problem. Med den gamla HF-tekniken, som var helt och hållet vår egen, hade vi inte sådana problem att komma hem med material. Jag har inget bra svar färdigt när det kommer till sådana händelser, men det pågår en del tankar i företaget. Vårt beroende av andras nät måste vi fundera mer kring, säger Bosse Råsäter.
Pionjärer
“Vi kan göra helt andra sändningar från helt andra ställen. Bosse Råsäter, produktionschef, SR”
Och samtidigt som det finns nya utmaningar så har tekniken landat ganska väl i företaget. Tusentals timmar material kommer in utifrån nya platser och i bästa fall får nya berättelser komma ut till publiken.
– Vi kan göra helt andra sändningar från helt andra ställen vilket ger en större bredd till publiken, säger Bosse Råsäter och betonar också enkelheten för personalen.
– Att vi har förenklat för användarna, både de som ska sända och de som ska ta emot material i och med att förfarandet är så uniformt – färre saker att hålla reda på, avslutar Bosse. Jim Eld fortsätter.
– Andra bolag är fortfarande i början av att ersätta ISDN och liknande medan för oss är de nya teknikerna vardag nu. Det är ganska fascinerande, särskilt eftersom det är så lätt för våra självkörare att hantera tekniskt komplicerad kontribution.
Studion flyttar till hönshuset och fjärrstyrs från surfplattan – en av möjligheterna med IP-kontribution.
