REPORTAGE: Den mörka sidan mot kameran
Den mörka sidan mot kameran
Text & foto: Örjan Fjällström
Publicerades ursprungligen i nr 5-17
Innan Monitors tidigare chefredaktör Per Lundblads bortgång pratade vi lite tillsammans om artiklar runt ljus. Han sa att det kanske inte är de som handlar om komplexa ljussättningar som är de mest intressanta, utan i stället de artiklar som handlar att göra ett fint ljus med enkla medel. Jag har inte haft möjlighet att skriva om detta på några år, men nu så…
“Rembrandt van Rijn är en av de som kunde använda ljuset för att skapa sitt konstnärliga uttryck.”
Ont om tid och max två lampor är vardag för många. Som ljussättare på ob-jobb har jag 4-5 ton ljusutrustning till förfogande, då finns det inte många ursäkter om det inte blir bra. Det som är allena-rådande är tidsbristen, det tar en stund att hänga upp ett ton lampor, samt de vanliga multikameraproblemen, som innebär att allt ska fungera i flera kameravinklar samtidigt. Däremot som enkamera-fotograf är varje kilo utrustning man kan lämna hemma av stor ”vikt”.
Men hur ljussätter man en intervju snyggt med bara en eller max två lampor? För att få ett vidare perspektiv på ENG-ljussättning pratade jag med två erfarna tv-fotografer, Bengt Carlsson, SVT och Jonas Andersson, OnQ.
Det är alltid en utmaning att som ensam fotograf ljussätta med lite tid och lite utrustning, säger Jonas.
Nu för tiden när vi har färgsökare och en kamera som är ljuskänslig törs man jobba med färgtemperaturerna på ett sätt som tidigare var omöjligt, säger Bengt Carlsson.
– Nu för tiden när vi har färgsökare och en kamera som är ljuskänslig törs man jobba med färgtemperaturerna på ett sätt som tidigare var omöjligt, säger Bengt Carlsson. Är du inomhus, titta i sökaren hur det kalla och varma ljuset sprider sig i rummet. Låt gärna blåljuset ligga någonstans i bakgrunden och fyll på i ansiktet med ett lite varmt ljus. Utnyttja lite blåinslag från ett fönster in mot sidan av ansiktet så blir det fylligare och du utnyttjar en större bit av kelvinskalan. Se om du kan använda befintligt ljus och kanske bara förstärka det. Då blir det lättare och det behövs inte så mycket extraljus, men ha uppsikt på att kontrasterna inte blir för stora. Är du utomhus så finns det även en mulen dag en riktning på ljuset. Gå ett varv runt den du ska filma och titta i sökaren så syns det tydligt från vilket håll ljuset kommer. Är det för kontrastlöst så att allt flyter ihop i en gråblå röra, använd en LED placerad nära för att separera ansiktet från bakgrunden. Drar du LED-lampan lite varmare än den regntunga bakgrunden så separerar du lite till och skapar värme och närhet.
Bengt tipsar om att gå på konstmuseum och se hur de har utnyttjat befintligt ljus. Rembrandt van Rijn är en av de som kunde använda ljuset för att skapa sitt konstnärliga uttryck. Skagen-ljus är också något jag kan rekommendera att ta sig tid att titta på.
Han avslutar med att påminna om att hur mycket teori du än kan så är det viktigaste att du tittar i sökaren och utifrån vad du ser där, skapar bilden.
Utmaning att ljussätta med begränsad tid och utrustning
Jonas Andersson berättar att själva looken för programmet väljs innan och följs sedan av fotografer som gör inslagen. Men det finns också en utmaning.
– Det är alltid en utmaning att som ensam fotograf ljussätta med lite tid och lite utrustning, säger Jonas. Efteråt känns det skönt att veta att jag gjort så gott det går efter den tid jag fått mig tilldelad. Vill inte vara tvungen att säga att jag slarvat av lathet. Allt är helt beroende av att ha en bra färgsökare, det är mitt verktyg för att skapa bra bilder, och jag måste veta att den är tillförlitlig.
Jag passar på att fråga Jonas om hur han synkar i ett konferensrum med tio stolar och stort bord i mitten med tomma väggar.
MER OM BENGT OCH JONAS
När Bengt och Jonas jobbar är de både fotografer, ljussättare och ljudtekniker. De ger även regi till dem de filmar och har ansvaret för det som händer på den tillfälliga arbetsplats som en inspelningsplats är.
– Först väljer jag bakgrund och väljer linjerna i till exempel några fönster så det skapar en form som jag kan placera ansiktet i, säger Jonas. Samtidigt som jag försöker frigöra ansiktet från bakgrunden så att jag i värsta fall kan plocka fram personen efteråt i redigeringen och eventuellt förstärka det blåa från fönstret. Det viktigaste är att ha ett stabilt ljus på ansiktet, resten går alltid att justera i tvätten. Man brukar ha cirka en minut på sig att bestämma en miljö. Bäst är det om det går att smita in en halvtimme innan och rekognosera, då sparar man mycket energi. För att få mer drag i bilden så vänder jag lågdagern mot kameran, alltså den mörka sidan mot kameran. Då får man ut det mesta av den 3D-känsla man kan skapa med ljuset. Utomhus väljer jag gärna motljus från himmelen och punktar sedan ansiktet med en LED, ofta en som lyser starkt, alternativt använder jag två stycken. Utomhus är det viktigt att även titta på hårfärg och frisyr. Vitt, yvigt hår blir lätt utfrätt. Mörkt hår får i stället ett snyggt drag. Inomhus däremot, försvinner den mörkhåriga mot de dova bakgrunderna och kräver mer backljus. Det underlättar att även vara redigerare då vet jag vad som går att göra efteråt i redigeringen, exempelvis hur jag kan hämta hem något överexponerat i bakgrunden. Gör jag materialet i S-log3 i 4K så är jag ganska fri och har mycket headroom. S-loggen har jag nytta av även på standard HD.
Använd färgtemperaturerna så det känns att det finns ett fönster. Modell: Oskar Fjellström.
Gäller att känna av situationen
Jonas fortsätter med det rent praktiska och berättar att han brukar ställa reportern närmast kameran och huvudljuset bortanför.
– Det gör att jag får en snygg skuggsida på ansiktet mot kameran och utnyttjar hela dynamiken. Med backljuset 180 grader från huvudljuset hanterar man ljusbilden som helhet. Ända tills han blir osäker och vänder på huvudet så man filmar nacken istället (skratt). Här gäller det att man känner av situationen och ibland väljer att inte bryta då man lätt tappar magin och det inte går att fortsätta.
Jonas berättar att han huvudsakligen arbetar med mjukt huvudljus och att de flesta LED-paneler ger ett mjukt ljus utan filter.
– Använder jag lamptyper som Dedolight så blir det lätt för hårt och kräver soft-filter. Jag gillar faktiskt mjukt backljus, framförallt med nervösa människor som rör sig mycket, säger Jonas.
På en avlutande snabb fråga om att välja klippbilder svarar Jonas att han ofta väljer lyssnarbilder på reportern, handrörelser eller stor tvåbild. Hinner man, och reportern är van att vara framför kameran, kan man ta frågorna igen, med henne i bild.
Det var många bra tips från två som handgripligen gör många synkar under hög stress.
Huvudljus – det viktigaste ljuset
Genom att använda en fysiskt stor ljuskälla skapas mjuka övergångar från ljus till skugga. Har du bara en liten ljuskälla, försök då med en stor bit soft-filter som du sätter en bit framför lampan, kanske till och med på ett eget stativ. Ett alternativ är att du studsar ljuset mot en vit vägg eller en lös skiva. Använder du frigolit kan ibland granulatet synas, speciellt vid stillbild i hög förstoringsgrad eller 4K. Har lampan variabel färgtemperatur kan du gärna dra den något varmare (kelvin) än inställningen på kameran. Detta måste göras med känsla, annars blir de kycklinggula. Att låta färgen i periferin tona i blått kallas färgperspektiv, det är en metod inom konstvärlden för att skapa djup i bilden med hjälp av färg. Huvudljuset ska även skapa så kallade catch lights (ögonblänk). Du kan göra en egen form på catch lights genom att göra formen i soft-filtret med black wrap eller dylikt, alternativt skära i skivan som du studsar ljuset i. Detta fungerar bäst i 4K där upplösningen gör att du tydligt ser formen på ögonblänket. Det anses extra fint att göra catch lights tonade. Finns det ett fönster med i bakgrunden så kan du följa den formen med skivan eller soft-filtret och låta huvudljuset komma från samma sida i rummet, som om det finns ett till fönster utanför bild. Är frisyren med en tydlig sidbena, låt huvudljuset komma in från samma sida som benan så slipper du en skugga från luggen.
Den mörka sidan mot kameran, här med befintligt backljus. Modell: Anton Fjellström.
Backljus – separerar bakgrunden från den du filmar
Medan mjukt backljus kan ge motljusinslag i kameran, kan hårt backljus hamna fel om den man intervjuar rör på sig. Det vanligaste problemet med backljus är att stativet eller sladden syns i bild. Avenger har ett litet finurligt fäste för 16mm-tapp att klämma i innertak som har skenor för takskivor. Använder du då en LED med batteri så är problemen med sladd och stativ lösta.
Fyll-ljus – hanterar hur mörka skuggorna blir
Detta brukar de flesta enkamera-fotografer lösa med det befintliga ljuset, eller genom att flytta backljuset så att det tar både bakifrån och på sidan. Det gäller att se upp så att takljuset inte består av slitna lågenergilampor med ett kraftigt inslag i grönt. Då är det bättre att släcka taklamporna, dra undan gardinerna och låta dagsljuset fylla på skuggorna. Trixet är att få balansen så att skuggorna inte blir för mörka och att det samtidigt inte känns utlyst. Att råka få det tråkigt utlyst är vanligt när det är bråttom, det finns inte tid att jobba med skuggorna, det går snabbare att fylla på med ljus, men då blir det så uttryckslöst. Det är skuggorna som skapar karaktären på ljuset.
LED utomhus en gråmulen dag ger värme och närhet med varmare färgtemperatur. Modell: Lina Johansson.
Som kuriosa i fyll-ljus-sammanhang kan jag berätta att i den mörka domkyrkan i Lund under påvebesöket 2016, behövdes takljuset för att fylla ut skuggorna. Det var rätt färg men de var mycket ömtåliga och klarade inte att belastas så mycket. På morgonen innan sändningen, med över en kvarts miljard tittare, så kom fastighetsansvarige fram till mig och sa med oro i rösten att glödlampor hade fallit ner från takarmaturen där påven ska sitta och vi måste plocka ner dem. Därefter forcerades dubbla kravallstaket och 1 200 poliser inför ett uppbåd journalister med en stor skylift och glödlamporna pockades ner i all hast. Mitt förslag att låta påven ha hjälm lämnades utan åtgärd. Vi fick sätta upp extra fyll-lampor där det fanns möjlighet, och på grund av tidsbrist helt utan hjälp av någon skylift. I vissa sammanhang är det viktigt med fyll-ljus.
Alla dessa regler som jag nämnt är som alla andra regler till för att brytas, och det med finess, men titta i sökaren så att du verkligen skapar det uttryck du eftersträvar. Ett tips är att skaffa en egen liten fin batteridriven monitor av hög kvalitet som du har oavsett vilken kamera du för dagen använder, då vet du alltid vad får med dig hem.
Exempel på utrustning och begrepp
LAMPA Ikea Floalt LED, lampa med trådlös fjärrkontroll för tre förinställda färgtemperaturer (detta för att verkligen göra det med enkla medel). Tiden det tog att ta bilderna var fem minuter styck.
STATIV Manfrotto med magic arm och superclamp. Ikea-lampan har inget 16mm-fäste.
S-LOG Gammakurva som är optimerad för att grading skall att göras i efterbearbetningen.
SYNK Gammal benämning på intervju från tiden då ljudet spelades in separat. För att få det synkront användes klappa.
ENG-INSPELNING (Electronic News Gathering), beteckningen på en enkel nyhetsinspelning i motsats till EFP (Electronic Field Production) som kan ha elektriker, ljudtekniker, med flera.
Örjan Fjällström
Örjan har jobbat med tv-ljussättning i över 30 år och har bakom sig produktioner som Go’kväll, Påvens besök i Lunds domkyrka och Hemma hos. Känd internationellt för att våga prova nya idéer i tv-produktion. Skriver om människor, ljus och integrationen av digital signage i media produktion.
Klicka här för att komma till samtliga av Örjans artiklar.
