REPORTAGE: På streamingbesök i Berwaldhallen
Streamade konsertupplevelser
Text: Peter Fredberg
Foto: Peter Fredberg, Julian Hargreaves, Micke Grönberg/Sveriges Radio
Det är repetition av Jesper Nordins allkonstverk Emerging from Currents and Waves, tillsammans med Radiosymfonikerna när vi besöker Berwaldhallen. Inför denna konsert, som också skulle streamas live, fick solistklarinettisten Martin Fröst och dirigenten Esa-Pekka Salonen se sina yrkesroller utökade tack vare Jespers uppfinning ”Gestrument”.
”Gesture-Instrument” är ett digitalt kompositionsverktyg och rörelsebaserat virtuellt instrument som styr den virtuella orkestern och den interaktiva ljusinstallationen ovanför scenen, via deras rörelser. Verket suddade på ett spännande sätt ut gränsen mellan det virtuella och det verkliga och kombinerade symfonisk och elektronisk musik med en unik visuell upplevelse.
Två tredjedelar av Berwaldhallen ligger under marknivå och den stod färdig hösten 1979. Detta är Radiosymfonikerna och Radiokörens hemmascen och lokalen rymmer en publik på 1 300 personer. Årligen ger de cirka 100 konserter, som samtliga sänds live i Sveriges Radio.
När började ni jobba med möjligheterna att erbjuda era konserter via streaming?
– Vi har planerat kring möjligheterna med detta under ett par år och funderat kring hur det skulle kunna gå till, säger Karl Thorson som är press- och PR-ansvarig på Berwaldhallen. Vi var tvungna att balansera detta mot att vi är ett radiobolag och främst ska jobba med ljud, men vi har även sett att utvecklingen med streaming är något som allt fler konserthus runt om i världen tar tag i och erbjuder. I och med att vi har ett public service-uppdrag ligger det också i vår natur att försöka nå ut till publiken där den faktiskt finns. Då är streaming ett väldigt bra sätt. För lite över ett år sedan bestämde vi oss för att testa tekniken.
Alla deras streamade konserter ligger öppet på hemsidan och kan ses fritt i hela världen under 30 dagar. Eftersom förutsättningen är att det är livesändning så görs ingen efterbearbetning av materialet i nuläget, det är också en kostnadsfråga. De har även passat på att göra några av sina streamade konserter ihop med SVT och dessa konserter kan man även se på SVT Play.
– Den första konserten vi streamade var Mahlers femte symfoni med Radiosymfonikerna och Daniel Harding, orkesterns chefsdirigent, berättar Karl. Men vi hade faktiskt redan testkört allting en vecka innan och gjort en testsändning utan publik. Vi ville se till att all teknik fungerade och att alla visste vad de skulle göra. Från denna första sändning fick vi ovärderlig kunskap som vi tog med oss för att utveckla konceptet.
Förberedelser inför sändning
Man kan säga att det finns två skolor när det kommer till streaming av konserter. Antingen är sändningen oerhört strikt uppstyrd och man har scriptat sändningen ned till minsta takt. Så jobbar exempelvis Berlinfilharmonikerna, som har en enorm planering där precis hela musikstycket är uppdelat och förberett i förväg ned till enskilda kameravinklar.
– Vi har valt att gå den lite mer fria vägen, säger Karl. Självklart har vi naturligtvis i stora drag en klar uppfattning kring hur stycket ska presenteras i förväg, men väldigt mycket låter vi ske i stunden. Vår scripta sitter och läser noterna och låter alla i teamet få reda på vad som är på gång. Då har kameramännen som sköter de fjärrstyrda kamerorna möjlighet att i god tid hitta bra kameravinklar och från dessa väljer bildproducenten ut vilka som ska ut i sändning. Det är en modell som passar oss bra och för att hantera uppgiften krävs det att vi verkligen är ett team. Därför har vi i princip jobbat med samma personer hela tiden, för att vi ska lära känna varandra och hur vi fungerar tillsammans. Det är ofta väldigt korta puckar när det är live och det ställs höga krav på personalen.
Under sändning består teamet av tre kamerapersoner. Utöver de två som sitter i kontrollrummet och styr de fjärrstyrda kamerorna på scen, finns en bemannad kamera bakom parketten som tar närbilder. På plats finns även en bildproducent och en scripta tillsammans med en person som håller koll på att streamingen fungerar som den ska, med signal ut på nätet och allt vad det innebär. En annan kollega har kontroll på play-sidan så att den rullar på som den ska. Karl är med som projektledare och har översikt över hela sändningen.
– Inför en sändning ligger det, trots det lite friare upplägget, ett omfattande jobb på bildproducenten och scriptans axlar för att de tillsammans ska fundera kring möjliga bildidéer som ska kunna användas under sändningen, säger Karl. Det arbetet börjar cirka en vecka i förväg. Samma dag som vi ska streama genrepar vi hela sändningen samtidigt med orkestern. Det är ofta på en fredag, och på fredagskvällen sänder vi live.
En rejäl utmaning med denna typ av sändning är att verkligen få till en bra bildproduktion, som fungerar och harmoniserar med stycket som spelas. Något som är viktigt för bilden är ljuset, som i dag är en annan stor utmaning för teamet.
– Där är vi inte riktigt framme än, men vi kommer förhoppningsvis i framtiden uppdatera ljuset och ambitionen är att få det lite lättare att jobba med just ljussättningen, säger Karl. I dag har vi väldigt mycket toppljus och det är inte direkt idealiskt för att få en bra bild. Vi har jobbat en hel del med notställsbelysning och sänkt belysningen i taket i stället, för att få lite mjukare färgtoner. Det har fungerat ganska bra, men det är inte idealiskt.
Hjärtat under sändningen är kontrollrummet, som riggas inför varje streamingtillfälle. Det ligger precis bredvid scenen, så teamet kan följa konserten genom en glasvägg om de vill. Oftast har de gardinerna fördragna så att inte gästerna behöver se dem, utan kan fokusera på upplevelsen på scenen.
Det enda som skiljer en streamad konsert mot en vanlig konsert för publiken på plats, är att det står fem små fjärrstyrda kameror utplacerade på scenen tillsammans med en kamera längst bak i hallen. Det antalet är nästan ett minimum om man ska lyckas täcka upp en symfoniorkester och en hall i Berwaldhallens storlek.
Vill inte låsa sig fast i teknik
De fjärrstyrda kamerorna på scenen som används i dag är Sony Z700 med 1/4-type CMOS-sensor, 20x optical zoom, -170 till +170 grader pan, -30 till +90 grader tilt. Kameran längst bak är en Panasonic HPX 500 utrustad med Canon J33-optik.
– Vi hyr in kamerorna och övrig teknik som behövs för streaminguppdraget inför varje sändning., berättar Karl. Dels för att vi inte har kunnat göra en sådan stor investering som krävs ännu, men också därför att det finns en poäng med att inte låsa in sig med en viss teknik. På så sätt kan vi hela tiden ha möjlighet att följa utvecklingen på kamera- och tekniksidan och inte sitta med ett system som snabbt blir föråldrat. Bildmixen sköts via ett Blackmagic Design ATEM Television Studio-bord och vi sänder i Full HD i dag, men det kan komma att ändras framöver. Det är också en anledning till inte låsa upp sig i ett format.
Ljudet är naturligtvis väldigt viktigt för upplevelsen och tack vare att det även alltid är direktsändning i radio, så finns det redan en riktigt bra ljudutrustning på plats.
– Vi tar helt enkelt radioljudet direkt in i ljudmixen, så tack vare det blir det relativt enkelt för oss att få ett fantastiskt ljud, tycker Karl. Det är visserligen inte 5.1 i dag, men det är ett väldigt bra stereoljud och det kan vi mer eller mindre garantera att det blir perfekt.
Mikrofonerna i huvudsystemet är bland annat DPA 4006, DPA 4006 och Outriggers Schoeps MK2S. Till stråkarna används Neumann KM 140 och ibland Schoeps MK4, och som spot-mickar bland andra Schoeps MK21, MK22, Neumann KM140/KM143, Coles 4030L och Pearl CC22. Mixerbordet som används i ljudstudion är Stagetec Crescendo och radiomixer DHD 4800.
Från Berwaldhallen levereras de streamade konserterna via en fast fiberuppkoppling, som i dag ligger på nästan 1000 Mbit uppströms.
Hur ser framtiden ut, kommer ni fortsätta med detta?
– Vår ambition är att utveckla streaming-konceptet, men det hänger som vanligt alltid på pengarna i slutändan, säger Karl. Vi står inför ett litet vägskäl nu. Det handlar om hur vi ska jobba med streaming och vad vi ska erbjuda, samt hur vi kan utveckla hela upplevelsepaketet. Man kan säga att vi haft ett år då vi har testat ganska mycket och lärt oss tekniken. Därför har vi hittills alltid kallat vår play-kanal för beta, för att signalera att vi fortfarande är i uppstartsfasen.
Möjlighet till 360-video
Karl och hans kollegor har även funderat lite kring möjligheterna med VR-tekniken. Den första streamade sändningen med Mahler sändes även i 360-video. De placerade en Nokia OZO mitt i orkestern och den fanns där och sände under hela konserten.
– Vi kan absolut tänka oss en framtid med VR-tekniken, men det handlar också om hur många där ute i landet som verkligen tittar med VR-glasögon på det formatet som en konsert innebär, säger Karl. Frågan är om det verkligen är på det sättet man vill uppleva den här musiken. Det kräver ganska mycket egen aktivitet för att utnyttja tekniken till fullo. Du ska sitta och titta runt, på ett sätt som du kanske inte gör om du är på plats. Den tekniken kostar i dag även en hel del pengar, som i slutändan kanske inte genererar en så mycket större upplevelse för tittaren, ännu. I framtiden kanske VR kommer att vara standard, men som det är just nu så är det mer effektsökeri än en möjlighet att leverera en härlig, avkopplande konsertupplevelse.
Blev du nyfiken så se till att ha koll på Berwaldhallens hemsida för att inte missa deras nästa streamade konsertupplevelse.