REPORTAGE: På set med A-, B- och C-foto under säsong två av Vår tid är nu
Dynamik i fokus på Djurgårdskällaren
Text & foto: Peter Fredberg
Under de sista inspelningsveckorna av den tredje säsongen av SVT:s populära tv-serie Vår tid är nu besöker vi kamerateamet i studion i Jonsered. Serien har beskrivits som SVT:s största dramasatsning genom tiderna och når för varje avsnitt en rekordpublik på cirka två miljoner tittare.
Inspelningen är en samproduktion med Jarowskij, SVT, Film i Väst och Viaplay och det har spelats in totalt 28 avsnitt uppdelade i tre säsonger. Inne i studion träffar vi Ola Magnestam, A-foto, Alex Kristoffersson, B-foto, och André Ferreira Barbosa, C-foto, som förbereder sig för tagningarna efter lunchen. Rökmaskinerna har gjort att allt blir lite mjukare i konturerna därinne.
– Min uppgift som A-fotograf under inspelningen är att skapa det som jag och regissören kommit överens om, berättar Ola. Att bildsätta serien och sedan översätta den visionen till mitt team. Det händer att jag och regissören, Anna, kan ändra oss under resans gång och det kan lätt bli snabba optikbyten eller andra justeringar. Då är det bra att ha ett väl inarbetat team, vilket vi har på den här produktionen.
B-fotografen Alex fungerar som Olas assistent och utför det som behöver göras tekniskt, så att Ola får möjlighet att uppnå det han och Anna vill få fram med bilderna.
– Det handlar bland annat om att bygga upp kameran inför dagen, ställa in rätt inställningar, byta optiken och att dra skärpan under tagningarna, säger Alex.
– Själv ser jag mig som ett slags smörjmedel för att försöka underlätta mitt teams arbete så mycket som möjligt, säger C-fotografen André. En del av mitt jobb är att leverera och ansvara för att det inspelade materialet kommer till vår DIT, alltså Digital Image Technician, som loggar allt och gör dailies [råmaterialet, red anm.]. Sedan så slår jag givetvis klappan, vilket kanske är något som C-foto-jobbet är mest känt för.
Problemlösningen det bästa momentet
Olas karriär i branschen började år 2000 när han fick en anställning på Robinson och sprang omkring i djungeln och drog kabel, lyfte elverk och allt annat som behövde göras. Året efter började han filma OB-uppdrag för tv.
– De första åren med tv-uppdrag var jag ganska självlärd, sedan gick jag Dramatiska Institutets filmfoto-utbildning mellan 2005 och 2008, säger Ola.
Alex började praktisera 2011 under filmarbetarutbildningen i Trollhättan och har jobbat sedan 2013. Det började med C-foto-uppdrag, men de senaste åren har han mest jobbat som B-foto.
– Jag skulle nog säga att jag lärt mig mest av de B- och C-fotografer jag tidigare assisterat och att sedan själv få pröva mig fram, säger Alex.
André började egentligen sin karriär i branschen när det här projektet drog igång 2016, och han är en av medlemmarna i teamet som varit med hela vägen.
– I filmbranschen gled jag in lite på ett bananskal. Jag pluggade först till journalist, men det lossnade aldrig riktigt. Jag kom i kontakt med Andreas, en av de andra fotograferna som jobbat på den här serien via ett indieprojekt. Sedan följde jag med hit och på den vägen är det, säger André.
– Det bästa med jobbet är när jag känner att alla bitar faller på plats. När jag får en vision som känns omöjlig att genomföra i början och att sedan lyckas lösa uppgiften. Det finns ingen bättre känsla under ett projekt, säger Ola.
– Instämmer helt, och jag vill lägga till variationen av att filma på många olika platser. Problemlösningen är faktiskt ett givande arbetsmoment, säger Alex.
– Som tillägg är det även riktigt kul att få möta och jobba med alla spännande människor under seriens gång, säger André.
Hur jobbar ni med regissören när det kommer till bildspråket?
– Det är alltid lite olika vad man har för uppgift som fotograf, beroende på vem man jobbar med, berättar Ola. När det kommer till Anna så är hon väldigt säker på när hon känner att det blir rätt. Det är min uppgift att tolka vad hon vill ha ut av en scen och föreslå bildlösningar för att uppnå just det resultatet.
Ett utmanande kostymdrama
Under inspelningen filmar de både exteriört och i studion där produktionen byggt upp alla scener, som utspelar sig interiört. Bland annat restaurangen, köket och festlokalen.
– På detta block är vi inomhus cirka 70 procent av tiden, resten är exteriört och det ställer lite andra krav, säger Ola. Ska vi filma på sta’n måste vi stänga av hela gatan, byta ut skyltar, bilar och allting annat som ska synas i bild. Det blir en mycket större apparat, allt måste vara väl rekogniserat och vi behöver bestämma vinklar relativt exakt innan vi börjar. Sedan är det alltid utmaningar att göra kostymdrama, det kräver mycket mer än något som utspelar sig i nutid.
En utmaning för Alex är när teamet provar sig fram till en tagning och scenens rörelser improviseras, då kan det bli en utmaning med att dra skärpan.
– Men det är en del av jobbet som i sig kan vara ganska spännande. Jag får vara lite på tårna och inte slappna av för mycket, säger Alex.
– Jag tycker inspelningen har rullat på väldigt bra och relativt problemfritt, men det handlar mycket om att de satt ihop ett riktigt bra team med riktigt duktigt folk på alla positioner, säger André.
– De roligaste med Vår tid är nu är just att det är ett kostymdrama, vilket jag aldrig jobbat med tidigare, och att jag aldrig jobbat så länge i ett projekt som detta, berättar Ola. Det blir nästan som ett riktigt jobb. Tidigare har jag flackat runt en del som man gör som filmarbetare, men nu har jag kunnat vara i ett projekt i över två år och det har varit fantastiskt roligt och givande.
Vilken teknik använder ni på kameraavdelningen under produktionen?
– Vi använder en Arri Alexa Mini som huvudkamera, säger Ola. Det blir även några dagar i varje block där vi får använda två kameror för att hinna med, framför allt om det är mycket statister eller om det är många manussidor som ska klaras av under dagen. Då tar vi in en andra kamera. Vi spelar in på Arris egna Solid State-minneskort på 128 gigabyte i 2K ProRes 4444 och rymmer cirka 42 minuter med normalinställningarna.
På objektivsidan har man valt att använda sig av Arri Standard Prime T2.1 från sent 70- till tidigt 80-tal.
– Arri och Zeiss är kända för att vara knivskarpa, säger Ola. Men om man går tillbaka till den här serien så finns det en fin mjukhet, det blöder lite ljus och de passar när man jobbar med ett sådant här projekt. Det blir ganska filmiskt, helt enkelt. Jag använder också gärna en 50 mm-optik, för jag känner att det är med den brännvidden jag själv upplever och tar in min omvärld.
Anledningen till att de använder rökmaskiner i studion är för att få en densitet i luften där inne. Desto längre från kameran ett objekt befinner sig, desto lägre kontrast får det. Därigenom förhöjs känslan av djup i bilden.
– Det är nog 95 procent handkamera på produktionen, och när det kommer till stabilisering så använder jag en motordriven DJI Ronin i en Easyrig med Flowcine Serene, säger Ola. Den består av en liten dämpande fjäder, som enkelt kan justeras så riggen går relativt snabbt att anpassa till olika tagningar och kameravikter. Denna uppsättning används ibland till mångas förtret, speciellt mina stackars medarbetare som måste följa efter mig under tagningarna. I går gjorde vi en tagning där vi sprang igenom i princip hela vårt set här i studion. Alex förlorade nog två år av sitt liv på den tagningen.
Två veckor kvar på inspelningen, vad händer efter det?
– Det blir nästan en chock när man tänker på det. Det här projektet har varit vår verklighet så länge nu. Nästa uppdrag blir eventuellt en kortfilm med en regissör jag arbetat med tidigare, säger Ola.
– Det blir en del reklamfilmer, och jag har även ett par kortare uppdrag inplanerade, berättar Alex.
– Jag har spenderat nästan hela mitt vuxna liv här, och kommande jobb blir lite reklam för Volvo och som kameraoperatör på en julshow som heter Vintergalan, avslutar André.