INTERVJU: Bengt Grewin, belysningsmästare (Vår tid är nu)
Att skapa stämning
Text: Peter Fredberg
Foto: Johan Paulin/SVT& PA Nilsson
Ingångsbilden: Nina Löwander (Hedda Stiernstedt), Suzanne Goldstein (Hedda Rehnberg) och i profil i förgrunden Gustaf Löwander (Mattias Nordkvist). För den som missat SVT:s Vår tid är nu sänds den fortfarande i SVT Play.
Bengt Grewin har en lång bakgrund inom film- och tv-branschen. Under sina 25 år har han i huvudsak arbetat som belysningsmästare på informations-, reklam eller dramaproduktioner, men även som tv-fotograf, regissör, animationsfotograf, och mycket mer. Men när vi träffar honom är det hans roll som belysningsmästare vi vill fördjupa oss i, med fokus på arbetet med succéserien Vår tid är nu.
Ljussättning är så mycket mer än att skapa grundbelysning och effekter. Det är en fråga om att skapa olika atmosfärer och stämningar och hjälpa till att berätta historien på bästa sätt. Tillsammans med fotografen skapar Bengt Grewin känslor och stämningar i en scen och till en hel film. Han kom in i filmbranschen på ett lite oväntat sätt och har jobbat med ljus allt sedan dess.
– Jag började på Katrinebergs folkhögskola utanför Falkenberg 1989. På den tiden fanns det inga riktiga medieutbildningar på samma sätt som i dag, så jag gick en teater- och videoutbildning under två år, säger Bengt.
Efter utbildningen flyttade Bengt tillbaka hem till Malmö, träffade en tjej och till slut hamnade de tillsammans i Göteborg. På den tiden drog TV4 igång sina lokalstationer och han började på Uddevalla-kontoret som tv-fotograf.
– En dag var vi på ett reportage hos ett äldre par i Dalsland som jobbade med en animerad film. När det var dags att åka därifrån passade jag på och sade att om de ville ha hjälp i framtiden, så var det bara att ringa. Två månader senare dog hennes man och hon stod utan fotograf. Det slutade med att jag jobbade med henne i två år som animationsfotograf, ljudläggare och klippare. Det var så jag fick in min första fot i filmbranschen, sedan har det rullat på.
När Reza Parsa skulle göra sin första kortfilm i Sverige, som skulle filmas av Ulf Brantås, blev Bengt tillfrågad om han ville vara med, men han kunde inte ta en A-funktion på den tiden.
– Jag har alltid gillat att jobba med ljus, så jag frågade om jag kunde få vara med som elassistent. Där fick jag in min andra fot i branschen. Ulf tyckte att vårt samarbete fungerade så pass bra att han frågade om jag ville sköta ljuset på hans nästa projekt. Det var Lukas Moodyssons första kortfilm, Bara prata lite, och efter det så var jag fast i ljussvängen.
Deckare
Fram till 2011 gjorde Bengt väldigt mycket deckare, Johan Falk, Kommissarie Winter och Irene Huss. På sådana produktioner jobbas det ganska mycket kvällar och det var inte helt enkelt att få ihop ett privatliv.
– Så mitt i alltihop tog jag ett sabbatsår och läste etnologi. Det var skönt att få lite perspektiv, men jag kände mer och mer att det var film jag ville jobba med. När jag kom tillbaka blev det en hel del informationsfilmer, reklamfilm, kort- och novellfilmer.
Vår tid är nu
När det kommer till Vår tid är nu var det fotografen Andreas Westberg som ringde upp och frågade om Bengt var intresserad. Och det lät som ett intressant projekt, berättar Bengt. De var tre stycken på ljusavdelningen, en belysningsmästare och två ljusassistenter, vilket mer eller mindre är det normala. Deras största utmaning var faktiskt att få igång studion och få den att fungera som den skulle.
– Studion i Jonsered hade varit igång på 90-talet och där har man spelat in mängder av tv-serier, men den var i princip helt nedplockad. Jag hade aldrig tidigare varit med och startat upp en ljusstudio från början. Vanligtvis kommer jag in i en studio där det hänger tross i taket och det finns uttag på väggarna. Här var det helt tomt. Vi fick börja från grunden med att beräkna hur mycket ström vi behövde, ner till var de respektive uttagen skulle sitta. Vi riggade under en hel månad för att få till allting i tid för inspelning.
En av de första scenerna i det första avsnittet spelas in, fredsdagen 1945. I mitten med orange dragkedja står fotografen Andreas Wessberg, i förgrunden Bengt Grewin.
Ljussättningen
Som belysningsmästare är Bengt fotografens assistent. Det är fotografen som bestämmer stilen och man pratar ihop sig för att lösa uppgiften och hens önskemål.
– Andreas är alltid väldigt väl förberedd och vet vad han vill ha, berättar Bengt. Han började själv som elektriker en gång i tiden, så han har en bra inblick i ljusavdelningens arbete. Det är skönt att jobba med en sådan fotograf, för då kan vi på vår avdelning hela tiden jobba ett eller två steg före. När en scen väl är inspelad och man ska gå vidare har vi redan hunnit rigga nästa miljö till kanske 80 procent. Då kan vi ägna tiden till att justera ljuset, i stället för att börja från noll.
Ljuset ska även hjälpa tittaren att hitta rätt i en scen, genom att exempelvis ha ljuset på rätt karaktär eller händelser. Om du tänker dig en matsal där det kanske befinner sig 60 personer, drar man gärna ner ljuset på statister och för scenen oviktiga skådespelare. Det som är viktigt för tillfället har ett något starkare ljus på sig, så att ögat dras dit. Man kan naturligtvis även lura tittaren med den tekniken.
Planering
När det gäller tv-serier och långfilm får Bengt manuset någon månad innan inspelningen drar igång och börjar planera ljuset med fotografen.
– Jag bestämmer sedan all kringutrustning som behövs för att lösa uppgiften och skickar den listan till produktionsbolaget som i sin tur skickar in den till de olika teknikbolagen. Det svåraste i ett projekt är nog att beräkna tiden. Kommer vi hinna? En produktion får aldrig stå still, det är 30 personer som står och väntar på att man ska bli klar.
Det gäller för Bengt att vara klar och tydlig under planeringen. De har A-funktionsmöten varje vecka och det finns ett schema, men det är av nödvändighet lite flytande då någon kanske blir sjuk eller något annat oväntat inträffar. Men det är en grund att utgå ifrån. Så minst en vecka innan spikar man veckan efter.
– Då vet vi vilka scener som ska göras och jag kan påpeka vad som skulle fungera bäst för ljusavdelningen. Tiden vi behöver beror alltid på miljön. Om vi till exempel kan börja filma nattscener, så kan jag åka ut och mörklägga och ordna ljussättningen. Det går mycket snabbare för mig att byta från natt till dag, då kanske jag behöver 20 minuter. Att rigga från dag till natt kan ta upp till en timme. På en vanlig scen börjar vi på ljusavdelningen cirka en halvtimme innan de andra kommer in på set. Så planeringen är extremt viktig på en inspelning och det gäller alla avdelningar.
Teknik
Dagens LED-teknik har flera fördelar. En är att du kan dimma ljuset utan att påverka färgtemperaturen och en annan är att du kan ändra färgtemperaturen direkt på armaturen.
För att skapa ett stort mjukt nattljus använde vi oss av en ARRI X som vi satte fast i en lift, berättar Bengt. Under lampan byggde vi ihop en ram där vi satte i ett stort ”grid cloth” för att skapa en stormjuk ljuskälla.
– Vi kan lätt gå från dagsljus till glödljus. Tidigare fick jag rusa ut och hämta en filterrulle, skära till ett filter och fästa det med klämmor. Det går mycket snabbare och smidigare i dag. Även om du filmar på dagen och vill ha dagsljus så kan det ibland kännas att det blir lite för kallt. Då går det snabbt och enkelt att göra det lite varmare, utan att behöva testa flera olika varma färgfilter för att hitta något som passar.
Bengt är själv förtjust i en LED-lösning från Aladdin. Den är skapad som en lätt skiva, så den kan enkelt monteras på en bom om man vill. Den lösningen använde Bengt till Vår tid är nu.
– Exempelvis filmade vi i mamman Helgas hem på Näs Slott och där fick vi inte göra någon som helst åverkan på lokalerna. Vi filmade i matsalen vid ett stort matsalsbord och då hade vi två Aladdin på 4,5 meter långa ljudbommar, som vi monterade på höga stativ ovanför matsalsbordet. Då fick vi ett fint ljus och slapp sätta någonting i taket, samtidigt som kameran fick bra svängrum för scenen. Tidigare hade vi aldrig kunnat lösa detta på samma sätt, på grund av vikten på traditionell belysning. Så även den minskade vikten är en välkommen utveckling när det kommer till LED-belysning. Det gör att jag kan vara ännu mer kreativ i ljussättningen.
En nattexteriör där man använde sig av ARRI X-lampan.
Till dagsljusscenen i Helgas matsal använde de sig också av två Kino Flo Celeb plus panel-frame, som placerades i fönsternischerna för att skapa ett dagsljus från fönstren.
– Celeb:en valde vi för att de är ljusstarka och tar inte mycket plats på djupet. Panel-framen gjorde ljuskällan större och mjukare. Vi använde även två 400W HMI och en M18 HMI i angränsande rum för att skapa ljus på djupet, när dessa rum anades i bakgrunden. När scenen skulle föreställa kvällstid ändrade vi färgtemperaturen på LED-belysningen från 5 400 kelvin till 3 600 kelvin, plus att vi flaggade av ljuset från Celeb:erna så att det inte spreds i hela rummet. Vi byte ut HMI mot ARRI-fresnellampor på 300 W och 650-watts glödljuslampor, för att på motsvarande sätt skapa ljus på djupet men nu med ett varmt ljus som skulle motsvara vanlig lampbelysning.
Det som också har hänt är att kamerorna har blivit mycket mer ljuskänsliga med ett större omfång. På grund av det har ljusavdelningarna kunnat ändra på hur de kan jobba med ljussättningen.
– Om du går in på en inspelning i dag jämfört med för 20 år sedan upplever du nästan inte att scenen är ljussatt. Sådan skillnad kan det vara. Vi ljussätter lika mycket eller kanske mer, men vi jobbar med lägre ljusnivåer. Tidigare användes ofta hårdare ljus, i dag kan vi jobba med mer indirekt ljus så det blir mer naturalistiskt.
När det kommer till framtiden så är det inget större projekt på gång för Bengt.
– Jag är alltid öppen för spännande förslag i Göteborgstrakten!
