REPORTAGE: Terrassen Post Production & LjudBang
”Slipper fråga chefen om lov”
Text & foto: Kent Moorhead
Terrassen Post Production är en av Stockholms mindre postproduktionsbolag. Man vistas i samma lokal som LjudBang och samarbetar när det passar.
– Ett litet ställe skapar enkla rutiner, säger coloristen Sebastian Guest.
Sebastian Guest gillar att arbeta på ställen där kreatörerna, artisterna, också är ägare. Det skapar intimitet, och enkla arbetsflöden.
– Om jag känner att jag bör lägga en extra timme på ett jobb, kan jag ta det beslutet själv, jag behöver inte kolla med en chef. Blir det problem kan jag enkelt fixa det utan byråkrati.
Och han tycker att det är viktigt att ha ljud och bild på ett ställe. Han har arbetat på ställen där det inte var så och det slog mot resultatet, säger han.
Dyrt att starta
Men man ska inte tro att det bara är att hitta ett rum att jobba i och börja tjäna pengar. Att sätta upp en verksamhet med färggradering kostar. Man ska ha en bra arbetsplats, men det stannar inte där.
– Man måste ha riktig utrustning. Jag använder ofta NuCoda med DVO för längre projekt. Men för vissa projekt har jag i stället Resolve Studio och Resolve Panels där det behövs flexibilitet.
Münchenbryggeriet ligger vid vattnet på Södermalm i Stockholm, en industribyggnad från den tid när fabriker ofta var vackra. Innanför dörren till Terrassen och LjudBang möts man av affischer från gamla filmer, och utrustning från förr. Som till exempel alla Nagror som någonsin gjorts – de där bandspelarna som fångade ljudet så bra och var så fruktansvärt tunga att bära. En påminnelse om utvecklingen. Själva känner de sig som ”en familj” och den känslan vill de ge till de filmare som kommer in med olika produktioner. Det är ett av skälen till varför branschfolk gillar att arbeta med dem.
Första testen
Micke Brodin (t.v. på ingångsbilden) är en av LjudBangs ägare och de har haft lokalerna i några år. Sebastian Guest med firman Terrassen flyttade in lite senare.
Första gemensamma testen i de nya lokalerna när Sebastian flyttat in var postproduktionen till julkalendern 2017, Jakten på tidskristallen, en kalender som var fylld med specialeffekter. Det var ett favorituppdrag, men ett stressigt sådant.
– Det måste göras på kort tid, man kan ju inte skjuta på julen, säger Sebastian. Men det var en av de där showcase-jobben som måste bli bra. Inte för pengarna, för det var inte mycket, men för att det var roligt att arbeta med de två engagerade regissörerna och för att det ger självförtroende att klara av det på kort tid.
Mycket stress, också för LjudBang som gjorde ljudet till kalendern. Arbetet påverkades av att skådespelaren Rickard Wolf, som spelade en stor och viktig roll i produktionen, dog strax efteråt. Ljudet måste hämtas helt och hållet direkt från inspelningen på plats och det krävde en del extraarbete.
– Men de båda regissörerna var passionerade för det de gjorde och vi gillar att arbeta med passionerade personer, säger Micke.
Favorituppdrag
Jag frågar vilken sorts uppdrag de helst vill ha. Sebastian vill inte gärna svara, han gillar att arbeta med olika sorters projekt. Reklam, dokumentärer och en del drama, det spelar ingen större roll.
– Jag dras till projekt med folk som bryr sig om vad de gör, säger han.
Den stora förändringen i Sverige är annars att fler tv-serier, som till exempel julkalendern, kommer in för postproduktion. Det ger arbete. Men ekonomiskt är det ofta en kamp för de flesta som arbetar med postproduktion.
Experterna tillbaka
LjudBang tog över lokalerna när CinePost, som huserade där tidigare, gick i konkurs 2014. Det var en av en rad firmor som försvann när utrustningen för färggradering blev billigare och filmare och frilansare ofta kunde sköta delar av sin postproduktion själva. Nu kräver stora distributörer, som till exempel Netflix, bilder i 4K HDR och det kräver dyr utrustning. Bildproffsen på högsta nivå är tillbaka och behöver rätt anläggning och det blir dyrt för små bolag.
En ljudmix-bio kom på köpet med lokalen, med väggar av ljudbafflar. Det gjorde att rumsakustiken var perfekt för ljudinspelning och ljudmixning.
Och Sebastian förde med sig färggraderingssystemet Nucoda, liksom en teaterprojektor från Christie. Därmed fungerade lokalen nu också för en colorist, och som en färggraderingsbio. En av blott tre i Stockholm.
Förstå processen
Ett av Micke Brodins favorituppdrag var Ensamma i rymden som SVT sände i september 2018.
– Vår första rymdfilm, konstaterar han nöjt! En sci-fi för vuxna – men som handlar om två barn i rymden och en rymdvarelse.
Det jobbet illustrerar också en utveckling. LjudBang gjorde inte bara ljudarbetet, utan större delen av postproduktionen – och var ett av flera bolag som också stod för produktionen i helhet. Han gillade att han fick var med hela vägen. Och så ser det ofta ut numera – att postproduktionshus också tar hand om produktionen eller delar av produktionen. LjudBang producerar till exempel både radio, podcast och även film, i dotterbolaget BD film.
Framtiden
Sebastian menar att även mindre firmor som hans måste ha en förståelse för hela processen. Om inte annat för att inte underskatta arbetet när man gör budget. 30 procent över på små projekt spelar ingen roll, men på en långfilm kan det ta kål på dig.
I Sverige är det inte ovanligt att arbeta sig uppåt, att prova på olika delar av processen. För Sebastian skedde det på Irland innan han kom till Sverige. Det är viktigt i dag, för den som arbetat i olika positioner förstår vad andra yrkesgrupper gör, för det innebär att man får en känsla för arbetsflödet.
– Jag är colorist, men också en post-person. Och jag får ofta den rollen, jag kan identifiera var problemen finns och vad som behöver göras.
Internationellt
Sebastian kom till Sverige från Irland efter att ha färggraderat Ripper Street för BBC. Det är ett exempel på hur internationell branschen är. Och Sverige ligger numera bra till för internationella uppdrag.
– Man får mer för pengarna här än i till exempel Tyskland, Danmark och England, säger Micke Brodin. Allt går fortare nu. Nu får man fem dagar på något som för tio, femton år sedan tog två tre veckor. Både utrustningen och vi själva har snabbats upp. Och Sveriges framgång är inte bara en fråga om pengar – vi är helt enkelt skickliga.